Category Archives: Uncategorized

Måndagen den 6 mars ledde Lars Calmfors ett panelsamtal på Senioruniversitetet. Panelsamtalet hölls inom ramen för Senioruniversitetets föreläsningsserie “Migration och integration”. Under sex måndagar har föreläsningar hållits om bland annat de nationella och internationella regelverken för flyktinginvandring, hur mottagningssystemet fungerar, de kort- och långsiktiga kostnaderna för invandring samt hur den svenska integrationspolitiken fungerar. Under måndagens panelsamtal diskuterades konsekvenserna av de målkonflikter som behandlats i föreläsningsserien.

I sin presentation pratade Lars Calmfors bland annat om utrikes föddas anknytning till arbetsmarknaden och hur detta hänger samman med den sammanpressade svenska lönestrukturen och de höga minimilönerna. Vidare hänvisade han till den enkät som Arbetsmarknadsekonomiska rådet lät genomföra där en tredjedel av de svarande företagen uppgav att de skulle anställa på nya typer av enkla jobb, till exempel vaktmästare eller allt-i-allo, vid löner på 14 till 15 tusen kronor.

Lars presentation går att ladda ner här.

Med anledning av att industriavtalet fyller 20 år nu i mars har industrins märkessättande roll diskuterats i media. I en ledare i Länstidningen Södertälje (och i helagotland) skriver Sven Erik Jansson att reallönerna ökat med runt 60 procent sedan avtalets uppkomst samtidigt som vissa yrkesgrupper under senare år halkat efter. Han hänvisar också till att Lars Calmfors tidigare har pekat på att det för vissa branscher kan behövas högre löneökningar jämfört med industrin. Vidare påpekar Jansson att det inte är konstigt att man både från arbetstagar- och arbetsgivarsidan inom industrin vill slå vakt om den nuvarande modellen. Han menar dock att det hänt mycket sedan industriavtalets uppkomst och att man måste vara beredd att diskutera modellens roll.

Lars Calmfors skriver i en kolumn på Dagens Nyheters Ledarsida att låsningarna om enkla jobb måste brytas. Han argumenterar för att skillnaden mellan inrikes och utrikes föddas arbetsmarknadsanknytning idag är det största problemet på arbetsmarknaden. Vidare skriver han att “skillnaderna i arbetsmarknadsanknytning mellan utrikes och inrikes födda beror främst på skillnader i färdigheter, inte minst i svenska språket. Därför behövs stora utbildningsinsatser, samtidigt som det finns gränser för vad de kan uppnå”.

Även om arbetsmarknadens parter i normala fall sköter lönebildning bäst på egen hand är Sverige just nu i en unik situation. Därför förespråkar Calmfors trepartsförhandlingar, det vill säga förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter och staten. Genom sådana förhandlingar skulle högre sysselsättning genom lägre minimilöner kunna uppnås för marginalgrupperna. Samtidigt kan då dessa lägre minimilöner kombineras med skatte- och bidragsförändringar i form av extra jobbskatteavdrag och en högre uppräkningstakt för olika transfereringar. På så sätt kan den ökning av inkomstspridningen som skett motverkas.

Arbetsmarknadsnytt skriver i en artikel att “frågan om visstid var het under den gångna avtalsrörelsen och inget tyder på att läget blir ett annat under den pågående”.

Artikeln hänvisar till Arbetsmarknadsekonomiska rådets senaste rapport som visar att de flesta anställda har en fast tjänst samtidigt som visstidsanställningar är vanligare bland marginalgrupper såsom ungdomar, utrikes födda och lågutbildade. De skriver att “enligt rapporten förefaller den höga andelen visstidsanställningar bero på att företagen anpassar sig till en sammanpressad lönestruktur”.

Vidare citeras också den presentation som rådets vice ordförande, Per Skedinger höll på rådets seminarium den 16 februari där han argumenterade för att visstidsanställningar kan fungera som en språngbräda vidare till fasta tjänster.

Petter Danielsson har arbetat som sekreterare för Arbetsmarknadsekonomiska rådet sedan sommaren 2015. Under denna tid har han deltagit i arbetet på totalt fem rapporter. Från och med den 1 mars slutar han vid rådet och börjar i stället som arbetsmarknadsekonom vid Finansdepartementet. På departementet kommer han att arbeta med analyser av arbetsmarknaden och arbetsmarknadspolitiken. Vi tackar Petter för ett mycket väl utfört arbete och önskar honom lycka till i framtiden.

Ny sekreterare för rådet från och med 1 mars är Simon Ek. Han kommer närmast från en tjänst som forskningsassistent vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och tog sin masterexamen i nationalekonomi vid Uppsala Universitet förra våren. Vi hälsar Simon välkommen och hoppas att han ska trivas.

Rådets nya rapport Tudelningarna på arbetsmarknaden har uppmärksammats i media de senaste dagarna. Nils Åkesson skriver i Dagens Industri om rapporten samt reaktionerna på den. På ledarplats kritiserar DI också rådets förslag om att “låglönejobben kan utformas som ett arbetsmarknadsprogram”.

Johan Schück skriver i Dagens Nyheter om rådets förslag att avtalsvägen skapa enkla jobb. Även Hans Rosén skriver i DN om rapporten, men med fokus på den analys av visstidsanställningar som görs. Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson kommenterar i artikeln rådets förslag om striktare regler för visstidsanställning kombinerat med liberalare regler för tillsvidareanställning. Hon uppger att hon är “i princip positiv till rådets förslag men påpekar att hon inte är beredd att göra förändringar som ensidigt gynnar arbetsgivarna”.

Louise Andrén Meiton skriver i Svenska Dagbladet att rapporten visar att utrikes föddas anknytning till arbetsmarknaden är ännu svagare än vad sysselsättnings- och arbetslöshetssiffrorna visar. Även Per Gudmundsson diskuterar rapporten I SvD på ledarplats. 

Martin Klepke menar i Arbetet att Arbetsmarknadsekonomiska rådet “återigen vill sänka löner”. Han skriver att “det finns en stor paradox i rapporten. För trots många lovord över anställningsstöden föreslår man – som så ofta från arbetsgivarhåll – fler enkla jobb med låga löner, utan att egentligen kunna presentera hur det skulle vara en bättre väg än de anställningsstöd man just lovordat.” En annan artikel i Arbetet refererar rådets diskussion om lönenormering och märkessättning. 

Även Norra Skåne och Laholms Tidning diskuterar på ledarplats rådets analys av industrin löneledande roll. Tidningarna skriver att “framförallt måste de strukturellt fel­avlönade, främst många yr­ken i of­fent­lig sek­tor, få höja sitt re­la­tiva lö­ne­lä­ge. An­nars är risken stor att ‘mär­ket’ kol­lapsar och det blir kao­tiskt i lö­ne­för­handlingarna.”

Lönemärkets framtid var också temat för Ekonomiekots och Dagens Arbetes intervjuer med rådets ordförande Lars Calmfors. Även IF Metalls ordförande Anders Ferbe intervjuas av Dagens Arbete och är starkt kritisk mot rådets diskussion av lönenormeringen. Han menar att den “slänger grus i det svenska lönebildningssystemet”.

Se också – bland andra – artiklar i Barometern, Blekinge Läns Tidning och Dagens Arena. 

I en krönika på Dagens Nyheters ledarsida skriver rådets ordförande Lars Calmfors att fler enkla jobb behövs om tudelningen på svensk arbetsmarknad ska brytas. Lars Calmfors menar att generösa anställningsstöd inte är tillräckligt för att lyckas med detta utan att även lönenivåerna måste diskuteras.  Lönesänkningar för lågutbildade som redan har jobb bör dock undvikas. Lars Calmfors föreslår därför istället att nya, enkla jobb tillskapas genom kollektivavtal. Det kan handla om arbetsuppgifter vilka idag utförs av mer kvalificerad personal, som handräckning, kontorsskötsel eller uppackning av material. Dessa enkla jobb kan då bli komplement istället för substitut för mer kvalificerad personal. 

Läs Lars Calmfors krönika på DNs hemsida.  

Lars Calmfors deltog nyligen vid startseminariet för Svenskt Näringslivs projekt “Ett utmanat Sverige”. Syftet med projektet “är att komplettera den dagspolitiska debattens fokus på mer kortsiktiga frågor med ett långsiktigt perspektiv – vilka reformer behöver Sverige genomföra på 10 och 20 års sikt?” Svenskt Näringsliv kommer som en del av projektet att presentera ett reformförslag i kvartalet.

Lars Calmfors talade vid seminariet om internationell konkurrenskraft, välfärdens framtida finansiering samt integrationen på arbetsmarknaden. Videoinspelning av seminariet finns på Svenskt Näringslivs hemsida. Ni kan även ladda ner Lars Calmfors PowerPoint-presentation här. 

Rådets ordförande Lars Calmfors intervjuades idag i Dagens Nyheter om anställningsstöd och enkla jobb. I intervjun diskuterar han flera av de befintliga anställningsstöden samt pekar på betydelsen av större av lönespridning som en kompletterande åtgärd.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet har utöver detta uppmärksammats ett flertal gånger i media de senaste veckorna. Se bland annat artiklar i Sydsvenskan [1, 2] och Centerpartiets inlägg på SvD Debatt i början av månaden.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet deltog under gårdagen på DN Debatt, med anledning av den underlagsrapport av Michael C. Burda som presenterades på ett seminarium under morgonen:

Ny utvärdering. Den tyska utvecklingen sedan millennieskiftet ger stöd för att lägre ingångslöner för nyinträdande på den svenska arbetsmarknaden bör leda till högre och jämnare fördelning av sysselsättningen. Men det kräver en vilja till radikalt omtänkande på den fackliga sidan, skriver Arbetsmarknadsekonomiska rådet.

Läs hela inlägget på DN Debatt.

På nyhetsplats har debattartikeln och/eller rapporten kommenterats i bland annat Svenska Dagbladet, Dagens Nyheter och fackförbundet ST:s tidning Publikt.

Missa inte heller Göran Zettergrens replik på DN Debatt.