Category Archives: Uncategorized

Debatten kring det rådande avtalssystemet där de avtalade löneökningarna i industriavtalet ska vara styrande för resterande avtal fortsätter. Samtidigt hamnar avtal efter avtal i årets avtalsrörelse inom märket som satts till 6,5 procent över tre år.

I en artikel i tidningen Arbetet idag (15/5) intervjuas flera experter om industrimärket och dess långsiktiga hållbarhet. Dan Andersson, tidigare chefekonom på LO, menar att industriavtalets svaga punkt är löneökningar som leder till för låg inflation. Nils Gottfries, Uppsala Universitet, är numera inte säker på att det är optimalt att endast industrin sätter märket och kan tänka sig en ordning där fler sektorer får agera märkessättare, givet att de som gör det tar sitt samhällsansvar. Åsa Olli Segerdorf, Konjunkturinstitutet, konstaterar att industriavtalet har bidragit både med stora reallöneökningar och ordning och reda på arbetsmarknaden samtidigt som modellen brottas med att åstadkomma relativlöneförändringar. Lars Calmfors ser problem med att industrins märke blivit mer bindande över tid och att relativlöneförändringar blir svårare att få till stånd:

“Det behövs en större acceptans hos parterna för att marknadsläget skiljer sig åt mellan olika grupper och sektorer och att man behöver tillåta mer av relativa löneförändringar.”

I en annan artikel i Arbetsvärlden diskuteras huruvida märket blivit mer styrande eller inte. Rådets analyser i den senaste rapporten – Tudelningarna på arbetsmarknaden – visar att spridningen i avtalade löneökningar mellan olika sektorer minskat avsevärt under perioden 2007 till 2015. Arbetsmarknadsekonomiska rådet tolkar detta som att industrins märke blivit mer styrande. Valter Hultén, Medlingsinstitutet, är dock osäker på om de slutsatserna kan dras då märket är normerande för arbetskostnadsökningar, där bland annat pensionsavsättningar ingår, och inte för löneökningar. Analysen, påpekar Hultén, tar heller inte hänsyn till så kallad kurant motvaluta, det vill säga element i avtalen som kan användas som motvaluta för att förhandla till sig lägre eller högre löneökningar:

“Det här är förändringar som värderas av parterna och som lönestatistiken inte alltid mäter.”

Lars Calmfors framhåller att rådets analys kan ses som en första grov uppskattning och han hoppas att framtida analyser kan belysa frågan då ingen veterligen studerat detta förut:

“Det vore mycket välkommet om rådets analys kan inspirera Medlingsinstitutet att med sina resurser göra en fördjupad sådan analys.”

Simon Ek, rådets sekreterare, håller med om att en möjlig felkälla är att avtal kan fördela de totala arbetskostnadsökningarna olika mellan löneökningar och andra kostnaddsökningar (till exempel pensionsavsättningar och kurant motvaluta). Han tror dock inte att rådets slutsatser faller:

“Men om det ska kullkasta slutsatsen att märket blivit mer bindande krävs att skillnaderna i fördelningen mellan avtalade löneökningar och andra avtalade kostnadsökningar blivit större över tiden mellan olika områden.”

På Expressens ledarsida diskuteras idag (12/5)integrationen av invandrare på arbetsmarknaden. Det föreslås att Sverige borde låta genomföra en utredning av invandringen, i stil med den utredning som genomförts i Norge. Ledarredaktionen konstaterar att svenska politiker tagit itu med svåra problem förr med hjälp av förslag från experter. Ett tydligt exempel är Lindbeckkommissionen på 1990-talet. Avslutningsvis ger ledarredaktionen några förslag på vem som skulle kunna tillsättas för att genomföra en sådan utredning: “Det är bara för Ylva Johansson att skriva utredningsdirektiv och utse ledamöter som Laura Hartman, Lars Calmfors och John Hassler.”

Tidningen Ingenjören skriver idag (5/5) i en intervju med Camilla Frankelius, förhandlingschef på Sveriges Ingenjörer, om relativlöneutvecklingen för civilingenjörer de senaste åren. De konstaterar att löneutvecklingen för civilingenjörer varit sämre än för många andra grupper och att det är en utveckling som pågått sedan början på 2000-talet. De hänvisar bland annat till Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport från 2016 – Dags för större lönespridning? – där relativlöneutvecklingen för ingenjörer, lärare och sjuksköterskor belystes. Enligt Camilla Frankelius är den långsiktiga planen att Sveriges Ingenjörer till 2030 ska vända och ta igen den löneutveckling som medlemmarna har tappat.

I en ledare i ETC (25/4) skriver Sven-Eric Liedman att det bara är vänsterorienterade experter som får sin sakkunnighet ifrågasatt och stämplad som åsikter. Liedman menar att andra regler gäller för ekonomer, som enligt honom generellt är högerorienterade, och tar upp Lars Calmfors som ett exempel: “De får ostörda fungera som experter även när de tydligt tar politisk ställning. Lars Calmfors kallas ständigt fram till tv-kamerorna för att hamra in sitt budskap: vi behöver en låglönesatsning! Skapa billiga jobb för dem som inte får plats på den vanliga arbetsmarknaden!” Vidare menar Liedman att högerdebattörer endast ifrågasätter vänster- och inte högerorienterade experter.

I en kolumn i Dagens Nyheter igår (25/4) kommenterade Lars Calmfors Moderaternas nya jobbmål. Han drar slutsatsen att jobbmålen är bättre än den nuvarande (och föregående) regeringens mål. Detta eftersom de lägger fokus vid sysselsättningen och inte arbetslösheten och eftersom måluppfyllelsen inte beror av utvecklingen i EU. Dock kan de enligt Calmfors förbättras på flera sätt: De borde avse åldersgruppen 20-74 istället för 15-74 eftersom vi inte vill att 15-åringar ska jobba utan att de ska utbilda sig. De borde också avse sysselsättningsgraden i stället för ett absolut antal nya jobb. Slutligen borde de avse den strukturella sysselsättningen och inte sysselsättningen ett givet år eftersom konjunkturen kan spela en stor roll för den senare.

Idag (21/4) höll Fores en slutkonferens för sitt projekt Hela staden – bryt segregationen där författarna till den antologi som projektet resulterat i samlades och kort presenterade sina respektive rapporter. I projektet har ett antal forskare skrivit utifrån perspektiv som utbildning, stadsplanering, kriminalitet, sysselsättning och grannskapseffekter.

Lars Calmfors kommenterade vid tillfället Andreas Berghs, Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och Ekonomihögskolan i Lund, kapitel Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?  I kapitlet tar han bland annat upp vad forskningen har för förklaringar till den rådande situationen och vad den säger om vilka åtgärder som fungerar eller inte för att bryta segregationen.

Läs mer om projektet och Andreas Berghs kapitel på Fores hemsida.

Rådets sekreterare, Simon Ek, har gjort en sammanställning av Arbetsmarknadsekonomiska rådets två första verksamhetsår. I sammanställningen sammanfattas hur rådet fullföljt sitt uppdrag som expertråd. Vidare redovisas deltagandet i konferenser och seminarier inom rådets område. Vi beskriver också hur rådets analyser spridits och hur rådet deltagit eller uppmärksammats i den offentliga debatten. Sammanställningen har framtagits dels för att vara ett underlag för rådet självt i dess fortsatta arbete, dels för att fungera som informationsmaterial för externa intresserade parter.

Sammanställningen kan laddas ner här.

Dagens Industri skriver idag om de låsningar som finns mellan LO och Svenskt Näringsliv om de enkla jobben. Lars Calmfors kommenterar att han inte förstår varför processen inte tagit fart och pekar på att det är bråttom att komma igång med förhandlingarna. Vidare ser han LOs senaste förslag om utbildningsjobb som ett steg i rätt riktning men säger samtidigt att han “…tror inte på att göra grundskola obligatoriskt för alla under 45 år. Man kan inte tvinga vuxna att utbilda sig om de inte vill”. Lars Calmfors hoppas att frågan kan lösas avtalsvägen genom att först förhandla fram en central ram då han anser att det vore olyckligt att istället lagstifta om en ny anställningsform. Detta eftersom politikerna inte är skickade att sköta frågan på lång sikt, enligt Calmfors.

Lars Calmfors deltog idag (19/4) i panelen på Almegas nystartade Omvärldsklubb. Temat för dagens sammankomst var vad ska kollektivavtalen innebära i framtiden. De frågor som berördes var bland annat hur kollektivavtalen i framtiden kommer att fungera inom unga och växande branscher, såsom IT, och om avtalen kan bli mer dynamiska för att locka till sig fler nya arbetsgivare.

Läs mer om Omvärldsklubben och dagens möte på Almegas hemsida.

Arbetsmarknadsnytt diskuterar idag (11/4) en ny rapport av Arbetsförmedlingen som visar på att skillnaderna i sysselsättningsgrad mellan utrikes och inrikes födda ökar. Artikeln går sedan vidare med att räkna upp de olika förslag som lyfts under senare tid för komma tillrätta med detta problem. Bland annat LOs utbildningsjobb och reaktionerna på förslaget diskuteras. I detta sammanhang citeras Lars Calmfors som tidigare kommenterade förslaget vid ett seminarium: “Tidigare har LO argumenterat för att driva upp löner i lågproduktiva verksamheter, och sedan  uppgradera genom utbildning. Det funkade på en homogen arbetsmarknad, men inte nu när situationen är en annan och utmaningarna är större. Utbildnings- och arbetsmarknadspolitiken skulle överbelastas. Men i och med förslaget om utbildningsjobben är min tolkning är att LO numera till viss del delar den analysen.” Seminariet om utbildningsjobben, på vilket Lars Calmfors höll ett anförande, går att se på LOs hemsida.