Home » AER Aktuellt (Page 2)
Category Archives: AER Aktuellt
Summary of the Swedish Labour Policy Council report »Dags för större lönespridning?«
The Swedish Labour Policy Council (AER) was created in 2015 as an independent expert council tasked with analysing the effects of wage setting, active labour market policies and labour law on the Swedish labour market. In addition, the Council shall analyse how the level and structure of wage growth affects the level of employment and, in particular, how wage setting can be used to reduce unemployment in the long run.
The Council fulfils its tasks primarily through the publication of labour market reports. The first report (Inför avtalsrörelsen 2016) was published in December 2015, while the second was published in February 2016. The second report – Dags för större lönespridning? – analysed the effects of minimum wages, wage dispersion and deteriorating skill-levels on the Swedish labour market. An extended version of the report’s summary chapter has now been translated into English.
Per Skedinger publicerar artikel i den finska tidskriften Ekonomi & Samhälle
Arbetsmarknadsekonomiska rådets vice ordförande Per Skedinger publicerade nyligen en artikel i den finska tidskriften Ekonomi & Samhälle (Talous & Yhteiskunta), nr 2/2016. Artikeln jämförde och analyserade de svenska och finska arbetsmarknaderna och baseras delvis på Arbetsmarknadsekonomiska rådets tidigare rapporter.
Rådets finsktalande besökare kan läsa artikeln här.
AER i Flamman
Arbetsmarknadsekonomiska rådet kritiserades nyligen i en artikel av Erik Haking i Flamman. Haking menar att “när [AER] kläcker ur sig en rapport, som av en händelse i anslutning till avtalsrörelsen, om behovet av ‘ökad lönespridning’ sluter en entusiastisk mediekår genast upp för att transkribera rådets slutsatser”, vilket han kritserar genom att ifrågasätta rådets oberoende. Läs hela artikeln på Flammans hemsida.
Rådets förslag om särskilda ingångsjobb för nyinträdande på arbetsmarknaden har även uppmärksammats i flera andra sammanhang under veckan. Se bland annat artiklarna av Johan Schück i DN, Annie Hellquist i ETC och Anders Eld i Arbetet.
Reaktioner på Tyskland-rapporten
Arbetsmarknadsekonomiska rådet publicerade under föregående vecka rapporten The German Labor Market Miracle: An Assessment och i samband med det även ett inlägg på DN Debatt med temat vad Sverige har att lära av Tyskland. Dessa två inlägg har gett upphov till fortsatta reaktioner i lönebildningsdebatten. Läs artiklar och inlägg i bland annat Sydsvenskan, Länstidningen Östersund och Aftonbladet samt LO:s replik på DN Debatt.
Rådets ordförande Lars Calmfors intervjuades också under gårdagen av DN. Intervjun behandlade det arbetsmarknads- och finanspolitiska målkonflikter som finns i invandringspolitiken.
Se även Lars Stjernkvists kommentarer i gårdagens DI.
”Vi har en stark ekonomisk utveckling men samtidigt en väldigt hög strukturell arbetslöshet. Debatten kring enklare jobb är sorglig, för det är en typisk fråga där Socialdemokraterna borde kunna hitta en lösning tillsammans med de borgerliga.”
Och han säger sig ha liten förståelse för varför de förslag som ekonomiprofessorn Lars Calmfors och Svenskt Näringsliv fört fram skulle vara en omöjlighet för S att kompromissa om.
Seminarium om tysk arbetsmarknad
Arbetsmarknadsekonomiska rådet anordnade under gårdagen ett seminarium på temat “Vad kan vi lära oss av det tyska arbetsmarknadsundret?” för att presentera den underlagsrapport som Michael C. Burdar skrivit åt rådet. Rapporten – The German Labor Market Miracle: An Assessment – analyserar hur arbetsmarknadsreformer och förändringar i lönebildningen i Tyskland påverkat sysselsättningsutvecklingen.
Rapporten kommenterades av Karolina Ekholm (statssekreterare Finansdepartementet),
Jonas Frycklund (tillförordnad chefsekonom Svenskt Näringsliv), John Hassler (ordförande Finanspolitiska rådet) och Göran Zettergren (chefsekonom TCO). Deras kommentarer finner ni under fliken Presentationer.
Läs även det pressmeddelande som skickades ut i samband med seminariet:
Det tyska sysselsättningsundret ger vägledning för svensk arbetsmarknad
Tyskland är ett exempel på hur lönebildning kan bidra till god sysselsättningsutveckling. Under andra hälften av 1990-talet och början av 2000-talet sågs Tyskland allmänt som ”Europas sjuke man” med hög arbetslöshet. Men 2003 bröts denna utveckling och arbetslösheten har sedan dess minskat kraftigt. Sverige kan lära av de tyska erfarenheterna.
Professor Michael Burda vid Humboldtuniversitetet i Berlin har för Arbetsmarknadsekonomiska rådet skrivit en rapport om den tyska arbetsmarknadsutvecklingen.
I rapporten visas att återhållsamhet i lönebildningen har varit avgörande för den goda sysselsättningsutvecklingen. Lönekostnadernas andel av BNP har fallit avsevärt sedan början av 2000-talet. Men ännu viktigare är att lönespridningen ökat kraftigt.
Hartz-reformerna från 2003-2005 var centrala för utvecklingen i Tyskland. De innebar avreglering av bemanningsbranschen, vidgat utrymme för minijobb och ett mindre generöst socialt skyddsnät. Reformerna har skapat ett tryck nedåt på såväl enskilda individers reservationslöner som fackförbundens lönekrav.
Återhållsamhet i lönebildningen möjliggjordes genom mer flexibla avtal. Öppningsklausuler har blivit vanligare i de centrala avtalen sedan 1990-talet. Klausulerna tillåter krisdrabbade företag att komma överens med sina anställda om lägre löneökningar än i de centrala avtalen.
Den ökade lönespridningen har lett till jämnare fördelad sysselsättning. Sysselsättningsökningarna har varit större för lågavlönade än för högre avlönade. Antalet deltidssysselsatta har ökat mer än antalet heltidssysselsatta.
De större löneskillnaderna har inte medfört några stora förändringar av skillnaderna i disponibla inkomster mellan hushållen. Detta beror på minskade sysselsättningsskillnader, ökat kvinnligt förvärvsdeltagande och jobbskatteavdrag för lägre avlönade.
De tyska erfarenheterna ger stöd för att lägre löner för dem med lägst färdigheter skulle ha positiva effekter på denna grupps sysselsättning även i Sverige. Men Arbetsmarknadsekonomiska rådet förespråkar inte så stora ökningar av lönespridningen i Sverige som i Tyskland. Hushållens disponibla inkomster skulle sannolikt påverkas mer i Sverige än i Tyskland. Men en viss ökning av lönespridningen kan antas ge ett värdefullt bidrag till högre och jämnare fördelad sysselsättning.
Läs hela rapporten: The German Labor Market Miracle: An Assessment
Lars Calmfors kommenterar märket
Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors kommenterar i Dagens Industri (1/4) industrins löneavtal (märket). Han menar att löneavtalet visserligen är återhållsamt men att avtalets korta löptid innebär risk för alltför kraftiga löneökningar 2017, särskilt om märket spricker:
Det öppnar dörren på vid gavel för att industrin roll som lönemärke spricker, vilket i sin tur hotar att pressa upp nya krav från industrifacken, varnar han.
”Jag ser en stor risk trots att avtalet är återhållsamt. Det beror på att det bara är ett ettårsavtal. När man förhandlar nästa gång riskerar löneökningarna att dra i väg. Det sannolika är att vi har en ännu starkare konjunktur om ett år.”
Istället hade Lars Calmfors hellre sett ett längre avtal med högre lönepåslag i år i utbyte mot mer dämpade ökningar åren därpå, vilket även är den rekommendation rådet tidigare givit parterna (se rådets rapport Inför avtalsörelsen 2016).
Läs hela artikeln här.
Vad kan vi lära oss av det tyska arbetsmarknadsundret?
| Från att under 1990-talet ha omtalats som ”Europas sjuke man” har Tyskland på senare år av många kommit att ses som en förebild för andra länder när det gäller att skapa sysselsättning. En hypotes är att mer flexibilitet på arbetsmarknaden och större lönespridning varit centrala faktorer bakom denna utveckling. Men de ökade löneskillnaderna har också kritiserats ur fördelningssynpunkt.
Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) anordnar ett seminarium med anledning av publiceringen av rapporten “The German Labor Market Miracle: An Assessment” Rapporten – författad av professor Michael C. Burda vid Humboldtuniverstitetet i Berlin – analyserar hur arbetsmarknadsreformer och förändringar i lönebildningen i Tyskland påverkat sysselsättningsutvecklingen. Rapporten kommenteras av Karolina Ekholm (statssekreterare Finansdepartementet), Datum: Den 21 april 2016 Seminariet är kostnadsfritt men antalet platser är begränsat. Principen först till kvarn gäller. Frukost serveras före seminariet. Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) är ett oberoende expertråd med uppdrag att analysera hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Rådets ordförande är professor Lars Calmfors. Övriga ledamöter är professorerna Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger (vice ordförande). Program |
DNs ledarsida: Kris för svensk modell
Dagens Nyheters huvudledare 15/3 handlar om den svenska modellen och den kris som modellen – enligt statsminister Stefan Löfvén – befinner sig i. Ledarsidan frågar sig vad krisen egentligen består i och låter därefter Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport Dags för större lönespridning besvara frågan:
I en rapport som nyligen publicerades av det näringslivsfinansierade Arbetsmarknadsekonomiska rådet återfinns några viktiga ledtrådar. Ekonomerna skriver: ”Liksom övriga nordiska länder har Sverige under lång tid framgångsrikt kombinerat höga ingångslöner med höga sysselsättningsnivåer”.
Löneskillnaderna har alltså varit små, men arbetslösheten under kontroll. Stefan Löfven skulle säkert skriva under på att detta ingår i en svensk modell. Fortsättningen borde därför oroa statsministern mer.
Rapportförfattarna skriver: ”Detta var möjligt så länge som utbildningssystemet och den aktiva arbetsmarknadspolitiken klarade av att på ett effektivt sätt uppgradera befolkningens färdighetsnivå”.
Läs hela artikeln i DN.
“Dags för större lönespridning?” i debatten
Rådets rapport Dags för större lönespridning? kommenterades nyligen av LOs ordförande Karl Petter Thorwaldsson i en intervju med DN. Thorwaldsson menar att de föreslagna ingångsjobben inte skulle ha någon större effekt. Däremot skulle de skapa press nedåt på befintliga löner:
Men vi vet från andra länder att avtalens vanliga lägstalöner i så fall skulle börja sjunka ned mot de nivåerna. Det medger nu till och med professor Lars Calmfors. Och då drabbas många tusen vanliga svenska löntagare.
Svenskt Näringslivs vice vd Peter Jepsson menar däremot – i en intervju med Jönköpingsposten – att föreslaget i stora drag är bra men att det som krävs är “att man konstruktivt hittar ett upplägg som parterna är överens om, så att politikerna inte behöver kliva in.”
Även Arenagruppens VD Håkan A. Bengtssons gjorde nyligen ett inlägg i debatten. Han menar – bland annat – att det på förtagsnivå kan “vara logiskt att tänka att sänkta löner ger möjlighet att anställa fler” men att sett till hela ekonomin riskerar en sådan åtgärd att påverka den aggregerade efterfrågan negativt. Läs inlägget här.
Lars Calmfors kolumn i Dagens Nyheter
Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors är idag aktuell med en kolumn i Dagens Nyheter. Artikeln berör den debatt som har följt på både AERs och flera av de borgerliga partiernas förslag om någon typ av ingångsjobb för nyinträdande på arbetsmarknaden. Den frågar sig också vad som egentligen är alternativet till ökad lönespridning på arbetsmarknaden, givet hur situationen i dagsläget ser ut:
Ett sista övervägande gäller alternativet till lägre avtalade ingångslöner. Det ökade utbudet av lågkvalificerad arbetskraft kommer under alla omständigheter att tvinga fram lägre löner för många lågutbildade som har svårt att annars få jobb: i småföretag utan kollektivavtal, i oreglerade svartjobb och kanske också genom att fler blir småföretagare med låga inkomster i stället för arbetstagare. Frågan till LO-facken blir om det inte ligger i deras intresse att få till stånd reglerade låglönejobb i stället för helt oreglerade.
Läs hela kolumnen i Dagens Nyheter.