Category Archives: AER Aktuellt

Proletären uppmärksammar rådets diskussion av industrimärket. Tidningen menar att märket “har beviljats närmast religiös oantastlighet av den heliga treenigheten storkapital, LO och stat” och uppmanar rådets ordförande att inte vara så blygsam när han kritiserar märkessättningen nästa gång. 

I en artikel om Medlingsinstitutets årsrapport hänvisar även Arbetet till rådets diskussion av märkessättningen. Valter Hultén, ekonom på Medlingsinstitutet, kommenterar att visst “krävs en anpassning till att hemmamarknaden går starkt” men att “parterna inom olika delar av ekonomin för redan en dialog med varandra om detta”.

Lars Calmfors intervjuades av Arbetsmarknadsnytt angående en SNS-rapport vilken visar att för “lågkvalificerade danskar har flyktinginvandringen resulterat i mer komplexa arbetsuppgifter och högre löner”. Lars Calmfors säger i intervjun att ”en slutsats är [] att facken kan ha överskattat risken för att lägre minimilöner för nyanlända och andra lågkvalificerade ska pressa ned andra löner”.

Johan Schück hänvisar i Dagens Nyheter i en artikel om inflationsmålet och avtalsrörelsen till analysen av löneglidning i kapitel 2 av Tudelningarna på arbetsmarknaden. Södermanlands nyheter omnämner på ledarplats rådets beskrivning av tudelningen mellan inrikes och utrikes födda på arbetsmarknaden.

Rapporten diskuteras även i partsmedia. Arbetsvärlden refererar i en artikel rådets diskussion om förändrad lönenormering. Kollega beskriver i en artikel rådets förslag om särskilt avtalade låglönejobb samt förändrad lönenormering och olika arbetsmarknadsparters reaktion på förslagen.

Dagens Arena skriver kritiskt att “låga löner är inte gratis”. Siri Steijer från Timbro hänvisar också till rapporten i en mot LO kritisk debattartikel i Dagens Samhälle.

 
Tillagt 20 februari:

Ingvar Persson skriver i Aftonbladet om rådet och dess senaste rapport. Han menar rådets diskussion av industrinormen ligger nära det facken själva säger. Han skriver också om rådets finansiering att “direktörerna som betalar hoppades kanske på argument för större löneskillnader och mindre anställningstrygghet” men att det bara delvis blivit så.  

Alice Teodorescu skriver i en ledare om integrationspolitik att “utbildningsnivån [spelar] en väsentlig roll för hur väl [utrikes födda] kommer att lyckas” och menar att inte minst rådets senaste rapport visat det. 

Ingenjören intervjuar rådets ordförande Lars Calmfors om industrimärkets framtid. Lars Calmfors uppger att rådet lyfter frågan om märkessättningen måste förändras, men att rådet inte kan besvara den, utan att det “kan bara parterna på arbetsmarknaden göra”.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet höll tisdag 14 februari pressträff med anledning av publikationen av rådets tredje arbetsmarknadsekonomiska rapport Tudelningarna på arbetsmarknaden. Pressträffen livestreamades även på rådets hemsida. Se livestreamen och pressmeddelande nedan.

VAD GÖR VI ÅT TUDELNINGARNA PÅ ARBETSMARKNADEN?

Sverige befinner sig i högkonjunktur med stigande sysselsättning. Samtidigt präglas arbetsmarknaden av allvarliga tudelningar. Arbetskraftsefterfrågan är starkare i hemmamarknadsinriktade sektorer än i exportindustrin. Det är full sysselsättning för inrikes födda men hög arbetslöshet för utrikes födda. Ungdomar, lågutbildade och invandrare är ofta visstidsanställda i stället för tillsvidareanställda som majoriteten av arbetstagarna.

Tudelningarna är temat för Arbetsmarknadsekonomiska rådets årsrapport 2017.

En starkare utveckling av inhemsk efterfrågan än exportefterfrågan är sannolikt inte bara ett konjunkturfenomen. Minskat sparande och krav på mer välfärdstjänster när befolkningen åldras, samt ett fortsatt stort behov av investeringar i bostäder och infrastruktur, talar för en strukturell ombalansering av ekonomin: de hemmamarknadsinriktade sektorernas andel av sysselsättningen kan förväntas växa. Industrins märkessättning utsätts då för stora påfrestningar.

Industrins förutsättningar kan bestämma löneökningarna i hela ekonomin bara om det finns ett tillräckligt utbud av arbetskraft som kan tillgodose arbetskraftsefterfrågan på andra håll. Om så inte är fallet, kan industrin i högre grad behöva väga in övriga sektorer när märket bestäms. Annars kan så stora spänningar byggas upp att den nuvarande samordningen med industrin som märkessättare till slut kollapsar.

Lägre minimilöner skulle bidra till högre sysselsättning för lågkvalificerade i allmänhet och lågkvalificerade invandrare i synnerhet. Men det gäller att undvika lönesänkningar för dem som redan har jobb. Arbetsmarknadens parter bör definiera nya typer av enkla jobb – som inte finns idag – med avsevärt lägre minimilöner än dagens. Det tycks finnas en potentiell efterfrågan från många företag att anställa på sådana jobb som kan avlasta övrig verksamhet.  

Utrikes föddas anknytning till arbetsmarknaden är ännu svagare än vad arbetslöshets- och sysselsättningssiffrorna visar. Utrikes födda är mycket oftare än inrikes födda anställda på visstid, deltid eller med anställningsstöd.  Medan fler än 60 procent av inrikes födda är fast anställda på heltid, är motsvarande siffror för invandrare från Afrika och Asien endast 26 respektive 34 procent.

Ungdomar, utrikes födda och personer med ringa färdigheter är oftare visstidsanställda än andra. Överrepresentationen av marginalgrupper i visstidsanställningar är större i Sverige än i jämförbara länder. Små löneskillnader tycks generellt samvariera med fler visstidsanställningar för marginalgrupper. En sammanpressad lönestruktur leder sannolikt inte bara till lägre – utan också mer osäker – sysselsättning för utsatta grupper. Samtidigt tycks visstidsanställningar vara viktigare som inkörsport till arbetsmarknaden för utomeuropeiskt födda än inrikes födda. 

De dåliga arbetsmarknadsutfallen för utomeuropeiskt födda beror i huvudsak på otillräckliga färdigheter. Arbetsmarknaden tycks belöna färdigheter lika mycket oavsett inhemsk eller utländsk bakgrund. Däremot belönar arbetsmarknaden formell utbildning mindre för utrikes än inrikes födda. Tidiga utbildningsinsatser – förskola – är av stor betydelse för att minska skillnaderna i kunskaper mellan barn med utländsk och barn med inhemsk bakgrund.

Forskningen tyder på att anställningsstöd är en effektiv arbetsmarknadspolitisk åtgärd. En företagsenkät visar att arbetsgivare som anställt med stöd ofta gjort det av sociala skäl och att de blivit mer positiva till sådana anställningar i framtiden. Företagen skulle vara mer benägna att använda anställningsstöd med bättre information, med möjligheter till en provperiod före anställningen och om de avlastas arbetsgivaransvar (av Arbetsförmedling eller bemanningsföretag).

Läs hela rapporten: Arbetsmarknadsekonomisk rapport – Tudelningarna på arbetsmarknaden

Arbetsmarknadsekonomiska rådet är ett expertråd som bildades i april 2015. Rådets uppgift är att bedöma ”arbetsmarknadens funktionssätt och de faktorer som påverkar denna”. Rådet upprättades och finansieras av Svenskt Näringsliv men arbetar helt oberoende. Ledamöter är professorerna Lars Calmfors (ordförande), Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger (vice ordförande). Detta är rådets tredje rapport.

Den svenska arbetsmarknaden präglas av flera tudelningar. Samtidigt som full sysselsättning råder för inrikes födda är arbetslösheten hög för utrikes födda. Visstidsanställningar i stället för fasta anställningar är vanliga bland ungdomar, utrikes födda och lågutbildade. Bristen på arbetskraft större i både privat tjänstesektor och offentlig sektor än i industrin.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) anordnar 16 februari ett seminarium med anledning av att rådets årsrapport ”Tudelningarna på arbetsmarknaden” publiceras. Rapporten analyserar de utmaningar som industrins märkessättning står inför, visstids-anställningarnas betydelse samt vilken utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som kan förbättra utrikes föddas ställning på arbetsmarknaden.

I panelen deltar:

Mikael Damberg, näringsminister
Ulf Kristersson, ekonomisk-politisk talesperson för Moderaterna
Peter Jeppsson, vice vd Svenskt Näringsliv
Torbjörn Johansson, avtalssekreterare LO                                                                           
Annika Sundén, analyschef Arbetsförmedlingen
Lars Calmfors, ordförande Arbetsmarknadsekonomiska rådet, IFN och Stockholms universitet.
 

Rapporten kommenteras även av Olof Åslund (generaldirektör IFAU), Bettina Kashefi (chefekonom Svenskt Näringsliv) och Stefan Carlén (chefsekonom Handelsanställdas förbund)

Datum: Den 16 februari 2016
Tid: 09.30-11.45
Plats: Hörsalen, Armémuseum, Riddargatan 13, Stockholm

Seminariet är kostnadsfritt men antalet platser är begränsat. Principen först till kvarn gäller. Frukost serveras före seminariet. Anmälan görs här.

Välkommen!

Program

09.00-09.30 Frukost serveras.

09.30-09.40 Lars Calmfors inleder.

09.40-10.10 Ann-Sofie Kolm, AER och Stockholms universitet samt Per Skedinger, AER och IFN, presenterar rapporten.

10.10-10.40 Olof Åslund, Bettina Kashefi och Stefan Carlén kommenterar rapporten.

10.40-11.45 Panelsamtal med Mikael Damberg, Ulf Kristersson, Peter Jeppsson, Torbjörn Johansson, Annika Sundén och Lars Calmfors.

Arbetsmarknadsekonomiska rådet (AER) är ett oberoende expertråd med uppdrag att analysera hur lönebildning, arbetsrätt och arbetsmarknadspolitik påverkar arbetsmarknadens funktionssätt. Rådets ordförande är professor Lars Calmfors. Övriga ledamöter är professorerna Ann-Sofie Kolm, Tuomas Pekkarinen och Per Skedinger (vice ordförande).

Lyssna på inslaget på här.

Rådets vice ordförande Per Skedinger var i tisdags aktuell med en debattartikel i Svenska Dagbladet tillsammans med Mats Hammarstedt, professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet. I debattartikeln argumenterar de för att kunskaperna om minimilöners sysselsättningseffekter är begränsade, men att ett sätt att åtgärda kunskapsbristen är att genomföra regelrätta experiment. Läs debattartikeln här.  

I onsdags var det Lars Calmfors tur. Tillsammans med Pernilla Andersson Joona (Stockholms universitet), Sameeksha Desai (Indiana University) och Johan Eklund (Entreprenörskapsforum och Blekinge Tekniska Högskola) argumenterade han på SvD Debatt för “den stora flyktinginvandringen i kombination med dålig integration gör att vi inte längre kan förlita oss på den svenska modellen. I princip finns det fyra vägar till ökad ekonomisk integration: utbildning, anställningsstöd, lägre minimilöner”. Läs debattartikeln här. 

Rådets ordförande Lars Calmfors har skrivit ett kapitel för Entrepenörskapsforum årliga Swedish Economic Forum Report. Årets rapport har rubriken Immigration, ekonomisk integration och entreprenörskap och syftar till att “sätta fokus på hur vi bättre kan lyckas med den ekonomiska integrationen och ta tillvara den ekonomiska potential som immigranterna utgör”. Ladda ner och läs rapporten på Entrepenörskapsforums hemsida. 

Rapporten presenterades på torsdagen den 24 november vid Swedish Economic Forum 2016. Videoinspelning av Lars Calmfors och de övriga deltagarnas presentationer finns här. Ni kan även ladda ner Lars Calmfors Power-Point-presentation. 

Rådet ordförande Lars Calmfors har de senaste veckorna deltagit i flera externa aktiviteter. Han kommenterade 24 augusti professor Andreas Berghs kapitel i en antologi om arbetslösheten i socialt utsatta områden vid ett seminarium hos tankesmedjan Fores. Kapitlet handlar om “Varför vinner vi inte (mer) på invandringen?”. Diskussionen kan ses i sin helhet på SVT Forum.

Under gårdagen deltog han i en diskussion om den nya budgeten i SVT Forum samt i en intervju om budgeten för SVT Nyheter.

Lars Calmfors gav även 10 september en presentation för Alliansen i Malmö om arbetslöshets- och integrationsproblem. Presentationen kan laddas ner från rådets hemsida.

Rådets vice ordförande Per Skedinger intervjuades 29 juli av P4 Gotland om lönesättning och lönespridning. En nedkortad version av intervjun går att lyssna på här. 

Arbetsmarknadsekonomiska rådet omnämndes även nyligen i ett inlägg av Lärarnas Riksförbund på SvD Debatt. I debattinlägget kräver riksförbundet en storsatsning på skolan och lärarkåren. De hänvisar bland annat till Arbetsmarknadsekonomiska rådets rapport Dags för större lönespridning? som visade att lärarnas relativlöner under lång tid halkat efter övriga grupper på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsekonomiska rådets ordförande Lars Calmfors deltog under Almedalsveckan i flera arrangemang, bland annat ett uppmärksammat seminarium om sänkta ingångslöner arrangerat av Centerpartiet samt ett seminarium om enkla jobb arrangerat av Plåt- och Ventföretagen. Ett reportage från den sistnämnda tillställningen går att se på Youtube:

Lars Calmfors presentation vid Centerpartiets seminarium finner ni under fliken Presentationer. Seminariet kan även ses på Centerpartiets YouTube-kanal: